Irak konferensen - Har Irak blivit en bättre plats?

Läste på DN.se att en Widad Zaki, som uppenbarligen var uppväxt i Bagdad, beskriver att Irak är värre än nånsin, speciellt för kvinnorna. Jag kan inte låta bli att minnas tillbaka till kanal ett:s morgonprogram "morgonsoffan" där de hade bjudit in en kvinnlig representant för Irak. Jag minns tyvärr inte hennes namn, men jag kommer aldrig glömma vad hon svarade på frågan "Önskar du ibland att Irak var som det var förut?". Hon svarade att hon aldrig aldrig(!) ville gå tillbaka som det var förut, under Saddams regim. Hon beskrev hur det var då mycket livligt och sade att man inte ens visste om man kom hem efter man hade gått ut, att man kunde föras bort för att man hade "fel" bok under armen.

Men en annan intressant sak jag läste var en artikel som publicerats i DI.se mars 2008. Den brittiska militärbokförlaget Jane's Information Services publicerade en säkerhetsrapport över världens länder. Här nämner de att Irak är, trots oroligheterna, har större delar av landet under kontroll samt de har en stabil regering.

Det verkar som om Widad Zaki saknar stöd för sitt yttrande. Jag betvivlar dock inte att det inte är vackert i Irak idag eller att upplevelserna där inte skrämmer, men jag tror på att det kommer att bli ett mycket bra land. Detta skulle högst troligen inte kunnat ha skett under Saddams regim. Det finns idag helt andra möjligheter.

Twingly
DN

Riksbankens räntehöjningar - Ett fall för Alliansen?

Riksbankens räntehöjningar har varit ett het debatterat område på sistone. Genom att höja räntan, för att bekämpa inflationen, så kan det slå mot de som har det stretigt att klara befintliga lån. I debatten så målas dessa personer upp bland annat som ensamma mammor med flera lån. Man målar vidare hur dessa tvingas ut ur sina lägenheter till andra områden.

En fråga som jag gärna vill ställa, innan jag fortsätter analysera räntehöjningarna, är vad skulle hända om man lät räntan vara och i tur lät inflationen sticka iväg? Det är min åsikt då att detta skulle slå mot de som har det redan svårt att leva på sin lön, eftersom denna nu skulle vara värd mindre. Dessa har förstås då inga stora lån, men detta borde representera majoriteten. Riksbanken har haft en låg inflation som mål i många år, troligen av en god anledning.

Vi fortsätter analysen med ett extra tillägg; om nu det är det bästa att prioritera inflationen vems fel är det då att inflationen är hög? Vi tittar på några av de anledningar som jag har sett representerat i media.

1. Alliansens fel, detta eftersom de har fått fler människor i arbete och höjt deras löner vilket i tur har lett till mer köpkraft. Riksbanken agerar genom att höja räntan vilket slår mot de ensamma mammorna.

2. Det är fackets fel, detta eftersom de har hetsat fram en lönerörelse, en rörelse man inte har sett på många år och på så sätt ökat köpkraften.

3. Det är en global inflation som påverkar Sverige vare sig vi vill eller inte, Sverige har inte en så pass stark ekonomi så vi kan stå opåverkade av hög inflation i Kina samt USA.

Vi ska nu titta vad vi har för information tillgängligt för att avgöra hur mycket sanning det ligger i dessa påståenden.

Gunnar Örn skrev en krönika om ämnet 21 januari 2008. Här nämner att något som har fått mindre utrymme i media än vad det förtjänade. Han pratar om den inflation som Sverige ändå skulle ha haft utan prisändringar som beror på politiska beslut. Denna, som kallas KPIX, hamnade på 2 procent. Det är också denna inflation som Riksbanken har som mål att hålla. Han nämner vidare att den inflation som vi har sett är den som har drivits upp av Riksbankens egna räntehöjningar genom de höjt kapitalkostnaderna för egna hem. Men denna kan inte riksbanken titta på, eftersom de då skulle jaga sin egna svans.

Vad säger egentligen då Stefan Ingves om alliansens skattesänkningar? 24 april, 2008 skriver Gunnar örn igen om ett uttalande från Stefan Ingves. Här så nämns det att Ingves gav Borg grönt ljus för skattesänkningar för ytterligare 30 miljarder kronor. Detta alltså redan efter de andra skattesänkningarna, så nämner han att detta inte kommer att påverka räntan.

Tittar man på detta så verkar det som om Alliansens skatteändringar inte påverkade inflationen och därmed inte deras fel att riksbankens höjde räntan.

De utländska instutionerna, vad tycker dom?

Som jag har skrivit i ett tidigare inlägg som finns det många utländska institution som utvärderar Sverige ur många aspekter. Så vad säger de egentligen? Låt oss ta en titt.

Året är 2006, det är precis innan valet. Standard and Poor(S&P) analyserar situationen i Sverige och vad valet kan innebära. Deras stöd var uppenbar, de hoppades för vår egen skull att alliansen skulle vinna. Vidare så har S&P inte varit helt snälla med analysen av den socialistiska regimen. Här nämner de att en ekonomisk chock skulle slå hårt mot Sverige. Skulle denna ekonomiska chock kunna vara den lågkonjunktur som vi är på väg mot?

Jag nämner också igen McKinsey och deras rapport om att Sverige hade 15% arbetslöshet innan valet. Det var dock inte allt som McKinsey rapporterade. De nämnde också att om inget gjordes så kunde Sverige förvänta sig fölora 100 000 - 200 000 jobb inom tio år.

Året är 2006, november. Alliansen vann valet och har redan genomförd en rad åtgärder. Vad tycker IMF? De skriver att den nya regeringen har slagit in på en väg som var både modig och nödvändig. Särskilt välkomnades skattesänknignarna på arbete som tillförsäkrade Sverige en uthållig ökning av det effektiva arbetsutbudet.

Finansdepartementet är ingen utländska instution, men jag tar upp detta här ändå. Detta är en gammal nyhet, men det verkar inte ha nått överallt så nämner detta här. 2001 så gjorde Finansdepartementet en undersökning som visar att den borgeliga regeringen 1991 - 1994 inte hade något att göra med den eknomiska krisen som Sverige gick in i då. Medan det från socialdemokratiskt håll tidigare alltid brukat heta att de borgerliga bär skulden för depressionen på 90-talet, gör finansdepartementet nu helt om. Det var den socialdemokratiska regeringen, med finansminister Kjell-Olof Feldt i spetsen, som på 80-talet sådde fröt till det som skulle bli en ekonomisk kris, skriver departementet.