Ett av huvudargumenten för flygskatten har varit klimatet, men flera tunga insatser ifrågasätter miljöargumentet, då flyget ingår i EU:s handel med utsläppsrätter. ”Det får inga konsekvenser för utsläppen på resor inom EU. Det leder bara till en omfördelning av utsläppen inom EU:s handelssystem”, säger Eva Samakovlis, forskningschef i miljöekonomi på Konjunkturinstitutet. Är det symbolpolitik? ”Ja, det ger inga effekter på utsläppen.” Maria Sunér Fleming som är ansvarig för energi- och klimatfrågor på Svenskt Näringsliv håller med. ”I praktiken skulle ett minskat resande i Sverige kunna ge ett större utrymme för ett kolkraftverk i Tyskland”, säger hon.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/polisresultaten-rasar-allt-djupare/
DN kan nu presentera siffror som visar att polisen i modern tid aldrig har producerat så få brottsutredningar som under 2016.
När det gäller företagens marginaler åberopar Regnér bland annat en utredning (SOU 2014:9) som hävdade att ersättningen 2013 gav ett överskott för företagen på 14 – 22 kronor i timmen. Med utredningen hade inte beaktat kostnader för introduktion, personalutbildning, handledning, personalmöten, brukares frånvaro och frånfälle med mera. Om det gjordes försvann ”överskottet”.
http://www.dn.se/debatt/regeringen-underskattar-de-offentliga-utgifterna/
Skolinspektionen framhöll även att elevernas frånvaro har varit mycket hög under en längre tid utan att skolan har vidtagit några åtgärder.
http://www.di.se/nyheter/hakan-matson-eu-borde-ge-lovin-baklaxa/
Man kan dock konstatera att beredningens slutrapport – liksom FFF-utredningen för några år sedan – lider av exakt samma problem som handlingsprogrammet som skickades till EU i fredags. Många stolta mål, många vackra ord, många brösttoner – men förfärligt få konkreta åtgärder och tydliga utfästelser. Det kan inte bli annat än bakläxa från EU.
http://www.di.se/nyheter/regeringen-har-strypt-branschens-tillvaxt/
Regeringens halvering av RUT-avdraget har slagit hårt mot denna sektor, enligt branschorganisationen Almega. För hela 2016 förväntades en tillväxttakt på 15 procent, men under perioden januari-juli i år har genomsnittstillväxten i RUT-sektorn bara varit 1 procent, skriver de i ett pressmeddelande
Välfärden blir sämre
Med början omkring millennieskiftet gjordes många kloka skattereformer. Såväl vänster- som högerregeringar minskade skatterna på arbete, arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatter slopades, rut och rot etablerades och småföretagen fick bättre regler. Ekonomin utvecklades väl och skattetrycket minskade från 49 till 43 procent av BNP, medan skatteintäkterna ökade med 275 miljarder kronor, rensat för inflation. Lärdomen är att successiva skattereformer är vägen framåt. Fokus måste vara på att göra rätt reformer med minskade snedvridningar och ökad konkurrenskraft som ledstjärnor.
http://www.di.se/nyheter/ekonomiprofessorn-lagre-ingangsloner-behovs/
inklusive att acceptera lägre ingångslöner, anser Lars Calmfors som därmed går i klinch med den svenska fackföreningsrörelsen när det gäller frågan om lönespridningen. Fackförbunden har enligt ekonomiprofessorn fel när de säger att höga lägstalöner inte har någon negativ effekt avseende arbetslösheten.
http://www.di.se/nyheter/skattebetalarnas-forening-rasar-over-bnp-statistik/
”Viljan att utbilda sig blir lägre och arbetskraftsutbudet minskar vid så höga skattenivåer. Resultatet blir att tillväxten blir lägre och staten går miste om skatteintäkter. Flera forskningsstudier har visat att Sverige skulle gynnas ekonomiskt av lägre skatter på arbete”, säger han. ”Det är oroväckande för både Sverige och Danmark att vi har så pass höga skatter på arbete. I dag är skatten på kapital lägre än skatten på arbete. Hushåll med stora kapitalinkomster gynnas med andra ord medan de med arbetsinkomster missgynnas. Det är förvånansvärt att en socialdemokratisk regering för en sådan politik”, fortsätter Fredrik NG Andersson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet.
Förslaget om vinstbegränsning inom välfärdssektorn i Sverige framkallar en känsla av spegelvänd déjà vu för den som minns debatten i Östeuropa under planekonomins långvariga och smärtsamma dödskamp.
