Totalt krävdes 733 föräldrar i fjol på en summa av 14,8 miljoner kronor för felaktiga utbetalningar av tillfällig föräldrapenning, alltså pengar de får när de är hemma med sjukt barn. Stora belopp krävs också varje år tillbaka inom assistansersättningen, ett område som Försäkringskassan haft särskilt fokus på sedan 2011. Förra året landade summan på 79,6 miljoner. I en del fall handlade det om organiserade upplägg med kopplingar till grov organiserad brottslighet.
Den svenska regeringen har tagit ställning för TTIP och i höstas var Sverige ett av 14 EU-länder som också öppet uttalade stöd för att inkludera ISDS. Men på sistone har regeringen varit tyst. MP-ministrarna pressas hårt av partiorganisationen och V får stöd av vänsterflygeln inom S. I förra veckan sa Stefan Löfven till Di att han inte "går med på vad som helst", vilket är en nyckelmening LO använt för att utelämna ISDS. Kommer statsministern kompromissa bort sitt och Sveriges intresse ännu en gång?
Enligt en undersökning som Svenskt Näringsliv gjort bland sina medlemsföretag svarar 39 procent av företagen att de därmed kommer att ge äldre och mer erfarna företräde vid anställningar. I handeln och krognäringen är det närmare 50 procent som svarar så. 15 procent av dessa företag säger att de kommer att säga upp unga medarbetare som anställdes med den halverade arbetsgivaravgiften.
”Regeringen höjer skatterna med 20 miljarder kronor 2016. Sedan satsar man ca 1 procent av detta på exportfrämjande åtgärder vilket rubriceras som en offensiv satsning. Man måste titta på vad som ligger i respektive vågskål och det är nettot som är en satsning”, säger han.
http://www.dn.se/ekonomi/
– Vi tror inte på sanktioner, det är en väg som inte leder någonstans, säger Alexis Tsipras till ryska statliga nyhetsbyrån Tass på tisdagen, och tillade att han skulle lägga in veto mot EU: s regelbundna förnyelser av sanktionerna mot Ryssland, vilket kräver samtycke från alla EU: s regeringar.
Till Kommersant säger regeringskällan att Ryssland i utbyte mot gasrabatten och vissa ospecificerade lån, vill få del av grekiska tillgångar. Källan namngav dock inte vilka tillgångar som avses, skriver Reuters.
Ryssland kan ge grekerna nya lån
Ryssland kan rädda Grekland från statsbankrutt. Erbjudande om lån och rabatt på gaspriset står på agendan när Greklands premiärminister Alexis Tsipras besöker Moskva den här veckan. Men affären kan äventyra EU:s sanktionspolitik.
Egen kommentar: Jonas Sjöstedt försvarar Alexis och ser Alexis som en förebild.
Regeringen krymper vallöfte för unga
Socialdemokraternas vallöfte om 32.000 traineejobb för unga har krympt. Nu är målet 11.000 om två år,
Tyvärr är hans förtroende borta och det krävs större strategiska omtag för att reparera skadan, om det nu går. En sann näringspolitisk offensiv innehåller mycket kontroversiella frågor som beskattning av inkomst, patent och vinst. I sitt nuvarande skick kan Socialdemokraterna inte lösa dem.
Enligt TCO:s stressbarometer är lärare den yrkesgrupp som är värst drabbad av stress. De flesta av dem är offentliganställda.
Här finns några ledtrådar för en regering. I den offentliga sektorn är ju politiker arbetsgivare.
Vill vänta med skattehöjningar
Vad kan vi då lära av den finländska skolans utveckling? Den enda utbildningspolitiskt relevanta lärdomen tycks vara att det finns risker med att införa elevstyrd undervisning och ett alltför egalitärt förhållande mellan elever och vuxna i skolan. Detta är helt andra slutsatser än de som tidigare betonats och något som svenska politiker bör fundera över.
”Finland är inget föredöme – skolframgångarna feltolkas”
Falska samband. Den finländska skolans framgång är inte frukten av politiska reformer. I stället är det specifika, sociokulturella skäl och snabb samhällsutveckling under efterkrigstiden som förklarar de goda resultaten. Sentida skolpolitik har tvärtom lett till försämringar, skriver forskaren Gabriel Heller Sahlgren.
”Finland är inget föredöme – skolframgångarna feltolkas”
Falska samband. Den finländska skolans framgång är inte frukten av politiska reformer. I stället är det specifika, sociokulturella skäl och snabb samhällsutveckling under efterkrigstiden som förklarar de goda resultaten. Sentida skolpolitik har tvärtom lett till försämringar, skriver forskaren Gabriel Heller Sahlgren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar